En kärleksförklaring till Tokyo

Jag har älskat London ända sen jag var där första gången 2008. Det är en så härlig stad, och jag vill åka dit för att andas in atmosfären. Att bara befinna sig där är tillräckligt - behöver inte göra något särskilt. London är min favoritstad och jag drömmer i smyg om att få bo där, om så bara för en månad.

Men sen har vi Tokyo. Det är en annan slags kärlek. Innan vi åkte dit var jag inte superintresserad, utan tyckte mest att det vore häftigt. Det är trots allt världens största stad. Och Tokyo visade sig vara en väldigt speciell stad. Ingen förstod mig, och jag förstod ingen. Japaner är ett artigt folk som tar emot mina pengar med båda händerna, och bugar lite som tack ibland. Arigato. Japaner uppfinner helt otroliga saker och i Tokyo kan du hitta vad som helst. Och med vad som helst menar jag vad som helst. Du kan köpa en gynekologstol eller tandläkarutrustning i en butik i Akihabara. Eller ett par använda damtrosor i en automat på Nakano Broadway.

I Tokyo finner du en ny stad vid varje tunnelbanestation. Du kan äta japansk curry med japansk ris - något som inte går att få tag på någon annanstans än i Japan. Den här curryn är en stor anledning till att jag saknar Tokyo så mycket att det gör ont. Den tillsammans med allt annat som jag upplevde eller inte upplevde i Tokyo gör att jag får en speciell glans i ögonen när jag tänker på staden. Det går inte att beskriva, för Tokyo måste upplevas. Jag har Tokyoabstinens och det kliar i fingrarna. USA och Nya Zeeland kan vänta, för jag måste tillbaka till Japan.

Innan vi åkte dit skrattade jag lite åt Sebastian, förstod inte hur han kunde sakna en stad så mycket. Men nu inte bara förstår jag, utan jag delar saknaden med honom. Fast tyvärr är det inte sant att delad smärta är halv smärta. Eller hur man nu säger. Nu tycker nog ni att jag är lite knäpp, men allt jag har att säga om det är att ni får åka till Tokyo själva först. Sen kan ni komma tillbaka till mig och berätta om ni förstår vad jag menar. Hoppas det.

Närmare än så här kommer vi inte. På Japanska Torget i Stockholm köpte vi "japanskt ris" (tillverkat i USA) och japansk curry. Det påminner i alla fall lite om det vi åt i Japan, och med rätt tallriksupplägg kan man låtsas.