Som klippt och skuren

Jag skulle snart fylla 18 år och gick mitt andra år på gymnasiet. Estetiska programmet - teater, ifall någon ovetande undrar. Hela andra året bestod teaterlektionerna av produktion. På höstterminen var min halva av klassen på scenen, och på vårterminen var vi bakom scenen. Vad jag gjorde på hösten är irrelevant för det här inlägget, så det struntar vi. På våren var jag och min goda vän Malin ansvariga för marknadsföring, administration och dokumentation. MAD-gruppen kallades vi.

Att ingå i MAD innebar att vi hade hand om biljettförsäljning, entré, program, affisch, rättigheter, fotografering osv. Det här programmet som jag nyss nämnde är anledningen till att jag sitter där jag sitter just nu. Det var förbaskat roligt att göra programmet för vår föreställning, och under våren började jag leta efter utbildningar. Jag ville utbilda mig till den-som-skapar-programmen-för-teaterföreställningar-och-dylikt. Då hittade jag kandidatprogrammet Textdesign på Mälardalens högskola i Eskilstuna. "Det programmet ska jag gå" sa jag då. "Vad kul, Eskilstuna låter mysigt".

Jag är en sådan som gör saker som jag vill göra. Tre och ett halvt år senare flyttade jag därför till Eskilstuna och började på Textdesign på Mälardalens högskola. Jag ville fortfarande utbilda mig till den-som-skapar-programmen-för-teaterföreställningar-och-dylikt när jag började, fast det förändrades under tiden. Just nu är jag mer inne på intern kommunikation på ett medelstort företag, eller webbredaktör.

Men vet ni va? Just nu sitter jag och skapar-programmet-för-dylikt. Programmet för ArbogaRevyn 2012/2013. Och vet ni vad mer? Det är förbaskat roligt! Jag tycker att det är fascinerande vart valen i livet tar en. Det här är vad jag ville göra för nästan 7 år sedan. Jag valde en väg som skulle ta mig hit, men på vägen så ångrade jag mig och ändrade fokus. Ändå är det något som jag gör idag. Inte yrkesmässigt, men ändå. Det känns som att jag har kontroll över mitt liv, och det är ganska häftigt.