Torsdag i Uganda - En presidents initiativ

Torsdag morgon, och sydsudaneserna var lika pigga som dagen innan – de satt och väntade tålmodigt när jag kom ner för frukost. Det verkade bara vara jag och min kollega från EAFF som uppskattade sovmorgon. Fast det är väl inte så konstigt egentligen, för vårt sällskap var ett gäng bönder som vanligtvis säkerligen hade bättre saker för sig än att sova på mornarna.

Dagens visit var på presidentens initiativ för bananindustriutveckling, om man ska översätta det till svenska. Här fanns många, många hektar med bananplantager. Det fanns också ett labb som vi inte fick beträda. Däremot fick vi gå in på byggarbetsplatsen för en stor fabrik och en ny kontorsbyggnad. ”Här behöver ni ha hjälm på er” fick vi höra, och så gick vi alla in utan hjälmar. Det var ju inte Falu Koppargruva direkt, där det finns hjälm och regnjacka till samtliga besökare. Här fanns det istället hemliga övertäckta splitternya maskiner som vi fick kika på. Nu är det minsann snart slut på att skala bananer för hand.

 

Sen fick vi äta kakor. Banankakor. Mums. Lite omvänt, för efter kakprovningen var det dags för lunch. Det serverades inte så oväntat matooke (kokt mosad banan) (typ). Inte inte oväntat på grund av att vi befann oss på en banangård, utan för att det alltid serveras matooke i Uganda. Jag älskar banan, fast efter en vecka i Uganda är jag faktiskt lite less. Speciellt som matooke är ganska… tråkigt.

Vet ni vad som hände sen? Jo, det började regna så vi kunde inte åka ut i skogen den här dagen heller. Jag fick således aldrig träffa några bönder in action på sina bondgårdar. Vilket var den största anledningen till att jag ville åka på den här resan. Så det kan gå.